Huvudsaken är ATT man firar

Ja, igår var det ju som tidigare nämnts födelsedag hos en av bloggerskorna i den här bloggen. Och det ville jag ju fira, så det gjorde jag, genom att åka på utflykt med en annan vän och jag firade precis hela dagen!

Jag fick för första gången på många (alldeles för många) år plocka fram skinnstället ur garderoben och sen var det till att hoppa upp (jaja, ta mig upp)på den här Badboyen.

Utflykten gick till Visingsö och åker man någon form av motorfordon på den ön hinner man knappt komma i gång förrens det är dags att vända.

Det positiva i det är att man hinner gott och väl åka på alla vägarna och det mer än en gång.

Sen hör det ju till saken att man ska stanna och fika lite då och då. Framförallt eftersom spättan i det här fallet (jag) var något ringrostig och blev ganska stel efter ett tag. Jag förstår verkligen inte vad det är som händer med mig..... Såhär var det verkligen inte när det begav sig senast.... Hmmm. Är det något med åldern?

Sen måste jag ju vara tyst så länge därbakpå så jag behöver lite stopp för att prata ikapp.

Så när vi passerade ett ställe som heter Hullaryd slogs det på en grisnit för i en trädgård där låg det ett fik. Mycket oanseligt vid första anblicken, absolut. Men upplevelsen var desto större. Jag lovar. Har ni vägarna förbi, eller kan tänka er en liten omväg så är det värt det. Alla gånger.

Det är bara öppet för fika så länge som det går att sitta ute, det finns ingen servering därinne alls. Själva butiken var nog i runda svängar 1,5 - 2 kvadratmeter, så det gick bara att vara max två därinne när man skulle beställa.

Och nu till det bästa!

Te, kaffe, mazarin, bulle och syltgrotta. 31:-

TRETTIOEN KRONOR!

Va, det var nästan så man skämdes. Då fick man dessutom fikat serverat vid bordet av den trevlige ägaren/bagaren/servitören,

plus att man fick en hel termos var.

Som sagt, de upplevelserna som man inte har förväntat sig något speciellt av, de är de absolut bästa.

Hullaryd var orten, den ligger i trakterna kring Aneby, Tranås.

Väl hemma igen så var jag ganska sliten, det blev inget stickat

men väl en stund av stickboksläsning på balkongen.

En fantastiskt rolig dag.

Tack snälla D för utflykten.

Och inte kunde jag väl firat Linda bättre?!

Sarah