Ett koppel av virkade vantar

Några av de här vantarna har jag bloggat om tidigare men nu har de fått lite pynt på sig också.

En virkad kant, en rosett eller några stygn. Det krävs inte så mycket för att piffa till vantarna.

De rosa med spetsrosetten är mina absoluta favoriter.

De röda har fått lite sömnad (behöver verkligen öva på det) och de vinröda har en virkad kant i mohair.

Garnet är Naturgarn soft och jag har virkat med virknål 5.

Nu kan dessa läggas i avdelningen för avslutade projekt. Äntligen!

Fem färdiga = fem nystarter. Eller?!

Fortsatt trevlig dag,

Sarah

Stickad kofta

Min väninna E skickade efter garn från Astrid i Jönköping, som jag visat i tidigare inlägg. och nu är koftan färdigställd!

Den är helt underbar, jag funderar på att göra något liknande till mig själv.

Ska tilläggas att i skrivande stund har E färdigställt kofta nr 2! Ihärdig är hon, känns som Sarah o jag ligger i lä där...

Ha en skön kväll i höstrusket!

Linda

Vantproduktionen fortgår.......

Jag har fått förfrågningar om att eventuellt vara med och ställa ut på julmarknader, så vantproduktionen har ju inte minskat direkt. Här är en liten trave som ska pyntas och piffas. Mitt mål är att inte två stycken skulle bli likadana, men jag tror att jag får släppa lite på den idén. Min fantasi har faktiskt gränser även om det finns de som påstår motsatsen.....

För till tillfället varvas vantarna med raggisar och handledsvärmare. Jag försöker dessutom knåpa ihop ett eget mönster på de sistnämnda. Vi får väl se hur det går?

Helgen tillbringades ju som sagt på Skördefesten på Öland

och där kunde man  fika på en smarrig bakelse, som av en händelse såg ut som en pumpa....

Men lite tid blev det över till att virka, så jag startade upp ett restgarnsprojekt. Att jag startade något nytt är ju inte särskilt otippat men att jag drog igång utan mönster, det är allt en skräll det!



Det är INTE jag! Det är Blogger!!!!

Finfina karamelliga färger som ska bli en löskrage, inte så våldsamt avancerat utan bara randig och med stolpgrupper.

Ha en bra måndag

Sarah

Förr eller senare blir det vinter.....

Japp, oavsett vad man tycker om vintern så kommer den att komma till oss.

Då är i alla fall JAG redo!

Nu är alla tummar på plats och jag har fäst alla trådarna. Eventuella broderier får faktiskt vänta. (Och i och med att det får "vänta" så kommer det troligtvis inte att bli några alls....) Så´n är jag!

Vantarna är virkade i Gestals Naturgarn soft.

Fasta maskor i lagom mängd runt handleden och sen när man tycker att det passar, gör ett hål för tummen, när sedan vanten är tillräckligt lång då är det bara att göra intagningar.

Plättlätt även för en ovan virkare.

Rejäla och täta, men de brukar mjukna och bli lite mer följsamma efter användning.

Här är det så grått och eländigt väder idag så jag byter nog ut Rosévinet ut mot Irish Coffee tror jag bestämt.

Trevlig fredag till er alla

Sarah

5 månader senare så var vantarna klara!

Här gjorde jag ett inlägg i mars om min oerhörda oförmåga att komma till avslut. Jag hade visst en förhoppning om att de tre paren av vantar skulle färdigställas den helgen.

Så blev det inte!

Men idag är alla tre paren klara. Nu ska jag bara bestämma mig för om jag ska pimpa vantarna lite eller ej.... Hmm, brodera är inte min grej men jag tror att de skulle vinna lite på det.

Trevlig tisdag på Er

Sarah

Inspirationstorka

För första gången på länge (om någonsin) så infann sig inte den där härliga känslan när något är klart.... Den där som gör att man känner sig lätt euforisk när man får lägga upp till något nytt. Den kom inte ens lite, inte ALLS faktiskt. 

DET, var däremot en helt ny känsla.

Jag har galet mycket fint garn som jag har fått i byten, men ingen inspiration alls. Jag har handlat garn på semestern, men det duger tydligen inte heller åt fröken just nu.

Så det fick till att bli något som alltid går åt, något som är smidigt att göra. (För tanken att inte ha något nytt på gång, DEN föresvävade mig inte alls, HUR skulle det se ut?!) Så det blev virkade ullvantar!

Smidigt som attan, bara fasta maskor. Detta är något som till och med jag virkar utan mönster....

Johanna, på måndag postar jag paketet. Det är nära nu...

Trevlig dag

Sarah

Färdig!

Igår blev den färdig, den virkade sjalen som jag började på här. Det måste vara personligt rekord i produktionstid för att vara mig.

Den är virkad i två olika garner, dels Ranco Multy från Araucania (hoppas att namnet blev rätt),

som jag vann i en utlottning hos Garnfröken

dels ett växtfärgat ullgarn som farmor har färgat. Något stickigt, men jag lider inte så mycket av det.

Runt kanten virkade jag någon sorts form av volangkant i ett mohairgarn som också fanns hemma.

Blogger!!!!

Trådfästning är avklarad och sjalen är namnad och klar. Jag är nöjd!!

 Ha en härlig lördag go´ vänner

Sarah

PS.

En fråga från en okunning.

 Under inläggen finns det ju något som heter "Länkar till det här inlägget", de gånger som det finns länkar där; vad har jag gjort då? Eller hur hamnar de där?

Min dräng hade också.... osv

För ett tag sedan fick jag på avstånd se en tjej som hade en så fantastiskt fin sjal på sig. Jag tog lite sats för att berömma den (och kolla in den närmre) men detta var på en järnvägsstation och jag kunde snabbt konstatera att hon verkade ha mer tider att passa än jag... Men detta till trots så gav jag inte upp utan fick lite hjälp på traven framförallt av Virk-Pia på mönster till vad jag sökte. Det skulle bli virkade blommor fast med kvadratisk kant runt om. Eller om man vill; mormorsruta med blomma mitt i.

Eftersom jag är hopplöst kass på att läsa virkbeskrivningar och gärna väljer en enklare och lättare väg ur problem så bad jag helt enkelt Linda!

Så hon virkade på utav bara attan! Vi konstaterade att rutan tog sin modiga tid, väldigt mycket tid t o m.

Linda sa sedan på ett väldigt fint sätt att: Nja, frågan är om detta är något för dig Sarah.

Njä, det kanske det inte är, inte just nu i alla fall. Det hade blivit en väldans snajsig sjal i slutändan, men det kanske kan bli en annan gång.

Men jag lät mig inte nedslås över ett projekt som lades ner redan innan jag börjat på det. Nähej då!

Jag har så många andra. Förresten, det jag skrev i mitt tidigare inlägg om att hålla summan konstant. Glöm det! Här är det redan påbörjat annat. ( Vad trodde jag egentligen?)

Ha en härlig Lördag

Sarah

Ett steg fram - och ett tillbaka

Vi måste hälsa alla våra följare hjärligt välkomna till oss, en gång för alla. En del har vi med all säkerhet missat, några är välkomnade via sin egen blogg, så jag vet faktiskt inte riktigt hur jag har det...... Så, nu är det gjort.

Stickandet på koftan går otroligt nog framåt med en rasande fart. Jag är uppe vid oket och har delat upp för bak resp framstycke. Bara tanken på att slippa sy gör ju att man sprudlar. Armarna är ju som sagt blockade och klara.

Det var ju det där med ett steg tillbaka också...

Jag hade ju en tanke med ett gäng gamla mormorsrutor som bara låg och drällde,

planen var ju att virka ett randigt innerstycke och sen rama in med rutorna,

men där har det visat sig att jag verkligen hade inventerat garnlagret helt uppåt väggarna...

Måste tänka om.

Men det gör inget, då varar ju garnet längre, eller hur?

Fortsatt trevlig dag,

Sarah

Hemma igen.

Japp, då var jag på plats i boet igen. Lika roligt som det är att fara iväg en sväng, lika skönt är det att komma hem. Jag ska visa mitt garninköp en annan dag. Men jag kan säga att jag är riktigt nöjd!

Direkt när jag kom innanför dörren drog jag igång med virkningen på koftan. Det går ju så fort när man virkar med Eskimo och virknål 9, så här ska väl snart ses framsteg.

Men jag kan av någon anledning fortfarande inte kommentera på en del bloggar, är jag fortfarande ensam om problemet?

Sarah

Helgen som gick.

Jag gjorde ju en liten avstickare helgen som gick och det var alldeles fantastiskt.

Det finns ofta många olika ställen som man trivs på och vill tillbaka till då och då. För min del finns det dessutom ett som är lite extra speciellt, ett ställe där man om möjligt har det lite bättre.....

Här är mitt!

Naturligtvis var ju stick/virkkorgen med och jag hade besinnat mig lite och bara packat ner tre olika projekt.

Sjalen och filten var naturligtvis med,

men helt plötsligt efter "filten från evigheten" så tycker jag att det är så roligt att virka. Jag tror att det fick en nytändning hos mig när "måstefilten" äntligen var klar.

Jag grävde lite i garnlådorna och hittade lite lämpligt filtgarn.

Så då drog jag igång ytterligare en.

Heja mig!

Sarah

Fler filtar

Ja, så var det ju det där om otroligt i ämnet filtar. När jag äntligen var klar med Filten från evigheten så var jag ju genast tvungen att kolla vad som skulle skapas härnäst. Tro´t eller ej, jag började faktiskt inte på något nytt. Utan jag gav mig ut i gömmorna för att plocka fram något påbörjat som sen har blivit liggande.

Och vips så hittade jag ett ännu äldre projekt. Helt galet, jag vet! Vad som är ännu mer konstigt är att jag plockar fram ytterligare än filt, trots allt gnäll som har varit om den andra filten. Men hur som haver, friskt och fredigt började jag planera för hur den skulle bli.

Lite problem är det för att garnet har tydligen utgått men det löste jag genom att länsa mitt och Lindas förråd på vad vi hade kvar. Min tanke var att jag skulle kunna virka fler rutor än de som redan fanns, men det visade sig att man tydligen ändrar sitt sätt att virka på en sisådär 10-12år. Så jag bytte virknålar och grejade fram och tillbaka men inget blev särskilt bra. Skam den som ger sig tänkte jag och ändrade upplägget till att de rutor som finns får bilda en ram runt en randig del.

Så nu hoppas jag att min tanke håller i praktiken också.

Hej so long

Sarah

Får jag lov att presentera - Evighetsfilten!

 Ja. Här är den då till sist. Ca ett kilo filt!  Alla trådar är fästa. Alla rutor är omsorgsfullt ihopsydda med många, många, små, små stygn.

Den har ju inte producerats med någon direkt effektivitet, det kan jag lova. Men från start till till mål ca 7år!

Eftersom jag nästan aldrig färdigställer såhär stora projekt så var det en helt ny känsla för mig. En alldeles UNDERBAR sådan dessutom. Jag är så sjukt stolt och nöjd så det går nog inte ens att beskriva med ord.

Däremot kan jag känna att filten förtjänade ett bättre öde än att förevigas med mobilkamera. Men det är så det är i detta hemmet.

Den är virkad i Sju Bröder, med virknål 3,5.

Vill ni se något ganska otroligt vad det gäller temat filtar, så ta då och kolla in här i morgon.

Sarah.

Fredagskväll

Som ni kanske har läst i tidigare inlägg så ska jag ju bli bjuden på middag idag. Och det kan jag säga er, mat hos Linda, det är alltid något utöver det vanliga.

Det har ju som hon skrev passerat en bemärkelsedag. Jag antydde något om hur den började här. För att knyta ihop säcken om den dagen så slutade den ute på balkongen såhär.....

Mycket trevligt!

Men nu har jag förberett inför kvällen

virknålar 3 till Hjärtekatten har plockats fram.

Stickkorgen är packade med det viktigaste

Rosévin och en lite mer social stickning. Det är sjalen som jag började på här. Den lämpar sig nog mer framåt kvällen än virkning för min del. Jag är ju ingen klippa på det här med virkmönster, och jag tror att det finns en viss risk att vi ska prata lite grann också.....

Ha en trevlig Fredag

Sarah

Med hjälp av Allan.

Som i övriga Sverige har detta varit en härlig dag även här. Det har varmt, mycket varmt. Nej, jag klagar inte, jag gör bara ett konstaterande att en inglasad balkong kommer mer till sin rätt när det är något svalare än vad det var idag. Hoppla, vad hett det har varit! Men nu på kvällen så är den alldeles ypperlig att sitta och sy på.

Det börjar på att bli bra tjatigt om den här filten, och om nu jag tycker det, vad ska då ni andra inte tycka?

Jaja, jag kan säga att det är inte så galet långt borta nu, snart är produktionen av den ett minne blott.

När den dagen kommer så kommer det att bli ett sånt där "Tadaaah"-inlägg som attic24 brukar ha. Och låååångt ska det nog bli också, förutsatt att jag har tålamod att fixa med så många blider. (Om ni har varit med här ett tag så känner ni vid det här laget till Sarah vs Teknik. Jag bloggar med mobilkameran! Så, då var det sagt också.)

Nu åter till filten.

Jag har haft Allan till hjälp idag och det har då gått mycket lättare faktiskt. Ni vet när det är sådär att man sitter och småler fast att man gör ett trist jobb..... Men med bra och trevligt sällskap så funkar det mesta. Allan är 100år.

Allan får mig att le väldigt ofta, han är en mycket festlig och charmig gammal man.

Boken kan varmt rekomenderas.

Jag varvar filten med den här koftan, och det går sakta framåt. Det enda som är lite negativt är att det bara är rätstickning, och det är rätt trist tycker jag.

Men jag känner mig nöjd med färgvalen (trots att det inte bara är svart som övriga garderoben....) och tror faktiskt att jag kommer att bli riktigt nöjd.

Sarah

Nya friska tag!

Garnet som jag köpte hos astrid hann ju inte direkt svalna när jag kom hem med det. Jag är med andra ord i full gång med min kavajkofta. Jag började genast att virka några mormorsrutor till framstycket, bara för att kolla hur det blev. Här är det ju lätt att den observanta läsaren tänker: "Men som hon gnäller om rutor till filten och så går hon och börjar på en kofta med rutor på?!" (Ja, vad kan jag säga, outgrundliga vägar och ingen vet var haren har sin gång, och allt det där. )

Sen fegade jag ut lite på randningen och kör en lite mer diskret variant. Bara det här att det är färger på ett klädesplagg är både något nytt och något stort för mig. För det har visat sig att allt inte måste vara svart. 

Men vet ni vad?! Det känns som om den här faktiskt kommer att bli färdig! Eller ja, vi får väl se. Det har ju hänt att jag har haft fel förut....

Annars rullar det på med filten, det är som sagt bara att bita ihop. Man får dra i gång en bra deckare i Mp3an och kamela på. För nu är jag övertygad om att jag kommer att bli nöjd med den. Halva ligger redan på plats.

Trevlig Torsdag

Sarah

Det finns garnbutiker och sen finns det GARNBUTIKER

Igår hade jag nog ett Halleluja moment, åtminstone var jag nog så nära man kan komma....

Lyckliga alla garnfantaster som bor i Jönköping och kan handla sitt garn på Garnshopen astrid!

Denna butik som jag bara har hört talas om, den hade jag nöjet, det stora nöjet att få besöka igår.

Visst, jag hade bara hört gott om butiken och ägarinnan. Bara positivt. Men är man en Sarah som jag, så är man skeptisk till vad andra säger, ifrågasätter gärna om det verkligen kan vara SÅ bra och vill helst bilda sig en egen uppfattning (ibland mot bättre vetande) innan man tror på vad någon annan säger.

Så jag gick in i butiken med i stort sett inga förväntningar alls....

Ojojoj! Vilken total garnlycka!

Fina modeller, vackra garner, roliga garner, ljuvliga färger och festliga knappar.

Jag skulle kunna hålla på länge med superlativen, men kort sagt, har ni vägarna förbi Jönköping så är det definitivt värt ett stopp.

Jag behövde komplettera garn till ett tidigare "felköp", det har legat i några år och det blev inte alls som jag hade tänkt mig. Så jag kollade in hemsidan och hittade den här koftan och tänkte att "felköpsgarnet" nog går att använda här. (Kom nu ihåg att jag är slav under mönster)

Mycket riktigt! Hon snodde fram några olika garnalternativ och färger i ett nafs och saken var biff.

Så här ligger nu det senaste inköpet, och jag kan lova er att jag var igång samma sekund som jag kom innanför dörren. Gissa om montering av mormorsrutor känns oaktuell!

Tilläggas kan att hon gör mönstren själv. (Är nästan 100 iaf, rätta mig gärna om jag har fel)

Så i den garnyra som rådde så föll det sig inte sämre än att Mamman också gjorde ett inköp.

Det fick bli en sjal till helt enkelt.

En somrig blåturkos historia.

Sammanfattning: Underbar butik med kanonservice.

Sarah

Den som spar hon har....

Den här asken har tillhört Lindas farmor, sen fick Linda den i sin ägo och nu bor den hos mig, så jag tycker att den är lite min också....

Upp och ner, vad otippat!

Hur eller hur så kommer den och dess innehåll mycket väl till pass för mig och mitt projekt.

Såhär ser det ut innuti

Kolla va!

Lite rörigt, men vilken skatt.

Jag är så tacksam för att jag får ta del av denna resurs för nu ska filten ihop!

Här ligger den på matbordet och bara väntar på mängder av små stygn. Det tog ett tag innan jag hade fått ordning på hur rutorna skulle ligga. För som sagt, det kan man hålla på med i en mindre evighet. Till slut bestämde jag mig för att "såhär får det bli!"

Forsatt trevlig dag

Sarah

Det här skämtar man inte om.

Såhär såg det ut häromdagen, men det har hänt grejer här. Jag lovar.

Nu med facit i hand så tror jag faktiskt inte att det finns någon gräns för hur många gånger man kan plocka och placera om rutorna. Ärligt talat, hur många gånger som helst!

Men nu tror jag att jag har hittat en lösning.

Mer om det i morgon,

Sarah

Flaggan i topp?

Den första vimpeln är färdig och blockad, den blev bara sådär egentligen men jag tänkte att det syns ju inte sedan när de är monterade och upphängda.



Nästa är påbörjad och jag ska försöka hålla lite mer ordning på vad jag gör och se om jag kan få den lite jämnare. Annars går det ju alltid lösa med en kant eller något annat.

Det här är ju inte direkt någon avancerad virkning men ibland är det skönt att bara kunna "mata" på och  att det inte tar så lång tid innan man ser färdigt resultat.

(Nu börjar jag låta som Linda....)

Framförallt kommer detta arbetet påverka bomullsgarnsöverflödet som råder i detta hem, för hur många grytlappar kan man göra/ha?

Trevlig Torsdag på Er

Sarah.