På fredagseftermiddag bar det av mot
Stocklycke vandrarhem på Omberg. Varken Linda eller jag hade varit iväg på någon stickhelg-/kurs någongång så förväntningarna var höga på väg upp till Östergötland.
Efter incheckning så var dags att inta rummet. Eftersom jag har en väldigt snäll och förstående väninna så var uppdelningen såhär: Linda bäddade bägge sängarna och jag fixade fram snacks och vin.
När alla hade anlänt och checkat in så var det dags för att sticka. Äntligen!
På fredagen höll vi oss till de stickningar som vi hade med oss hemifrån.
Fröken Catarina, som för övrigt var en mycket tolerant och klok fröken, tyckte inte att fredagskvällen var optimal för att lära in en ny stickmetod. (En metod som i början är hyfsat tålamodsprövande!) Oj, så rätt hon hade!
Catarina hade också med sig alldeles, alldeles underbart garn från
Ateljé Norrgården. Så det klappades, kändes och klämdes.
Ibland när stickningen inte riktigt flöt som man ville, ja då kunde man ta sväng till gottebordet och klappa lite garn en stund för att samla nytt tålamod.
Här vill jag dessutom göra ett tillägg. Jag köpte ingenting. Eftersom inköpsstoppet inte gällde sk speciella tillfällen, vilket detta enligt mig var, så anser jag att jag har ett inköp tillgodo.
(Skönt när man kan hitta på reglerna själv.)
Flitens lampa lyser hos ett gäng glada stickerskor
Ulrika, Madelaine, Elisabeth,
Johanna och min Linda.
Kika in på Ulrikas
blogg för att se fler foton från fredagen.
Sen kom då äntligen lördagsmorgonen och efter att frukosten var avklarad så var det då dags. Alla var peppade till tusen.
Här har jag börjat med uppläggningen, i höjd med detta började jag inse exakt huuuuuur mycket längre tid tvåändsstickning tar i jämförelse med vanlig stickning. För det är ett helt nytt sätt att hålla, tänka och göra.
Efter att ha stickat hela lördagen och halva söndagen (lite telefonspelspausar också) så är detta mitt reslutat. Men bli nu inte avskräckta ni som vill testa, de andra kom längre.
Såhär ska ett stickbord se ut, det var garn, stickor, sticktolkar, mönster mm mm högt och lågt.
Här pågår det tvåändsstickning för fullt, längst till vänster sitter
Anette, tittar man på hennes blogg så är bägge pulsvärmarna redan färdiga. När Linda och jag ville avlasta fröken så använde vi oss av Anette. Tack för hjälpen A!
Sen sitter fröken och den tomma platsen efter henne är min. Hmm, undra om det var en slump att hon satt där ett tag....? Bredvid mig sitter en duktig
Elin som också gick att fråga när det knasade. Sist på bilden sitter
Eva-Lena.
Jag tycker, för att få en mer detaljerad redovisning och betydligt bättre bilder av helgen, att ni ska kolla in hos
Ulrika på Stickamera.
Och
här finns det färdiga resultatet.
Sammanfattningsvis då?
Detta var något bland det absolut roligaste jag har gjort. Att prata, leva med och andas garn, stickor, mönster, bloggar, garnbutiker, sticktidningar, garnkvaliteter, tillbehör och allt annat sticknördigt man kan tänka sig, en hel helg tillsammans med likasinnade var galet roligt.
Underbart!
Tack alla för en kanonhelg, hoppas att vi ses med glödande stickor någon mer gång.
Trevlig tisdag,
Sarah.
(som inte tycker att namnbytet på vår blogg till "Cykelpappa sökes" känns lika bra nu som det gjorde i helgen.....)