Knappval.

Jag finns och jag stickar. Mycket. Jag stickar faktiskt jättemycket. Hemma, på bussen, på jobbet och hemma igen. Jag ska verkligen inte klaga för jag jobbar mitt i min egen dröm. I alla avseenden.
Men bloggen blir lidande och det blir jag uppstressad över och så vill jag inte ha det. Nu när jag har grämt mig ett tag så har jag till sist kommit fram till att det får bli glesare mellan inläggen. Helt enkelt.
Nog om det.
Häromdagen på jobbet så valde en knapp mig. Den ville bli en koftknapp. Så fort jag hittar resten av ingredienserna så ska jag visa. Men än så länge är det bara knappen och jag.
Sarah.

Väggalmanacka?

Min variant av Väggalmanacka. Idé från Maria Carlander.
Sarah.

Irmas vantar i Lovikkagarn

Precis innan jul fick jag en förfrågan om jag kunde sticka ett par Lovikkavantar (jag vet att jag inte får kalla dom för det, ska försöka skärpa mig i resten av inlägget). Och det här med att säga nej, funkar bara sådär bra för min del, trots otaliga timmar och mängder av övningar med olika psykologer och terapeuter. Sen är det ju det ju dessutom lite skillnad på vem som frågar, icke att förglömma.

Så med raska ryck stickade jag min variant av vantar i Lovikkagarn. Så snabbt så att jag inte ens hann blogga om uppstarten, vilket är ett mycket ovanligt fenomen i den här bloggen.

Tvättade, ruggade och broderade och Irma är nöjd som få.

Trevlig vecka,

Sarah.

Note:

Stickor 4,5.

Järbos Lovikkagarn

36 maskor.

C:s slipover och bloggrekord!

Sådärja! Nu är bilderna återfunna. 

När slipovern väl skulle överlämnas, sent om sider, så hade jag naturligtvis åkt hemifrån utan min telefon. (Ni som har följt oss ett tag vet ju att vi bara bloggar mobilbilder, därav bildkvalitén.) Så det bar sig inte bättre än att jag fick låna Iblandbons telefon och gissa om det är skillnad på kamera och kamera i telefonerna. Så här kommer det nya rekordet! Rekord i inte särskilt bra foton. 

Hur eller hur, C är otroligt glad i sin slipover och den sitter som en smäck. Så, alla är nöjda och glada.

Note:

 Slipovern är stickad i Drops Karisma i detta mönstret.

Trevlig kväll 

Sarah.

C:s slipover.

Till sist blev den då äntligen färdig, C:s slipover. Den överlämnades i mellandagarna och har använts nästan dagligen sedan dess. Rackarns vad jag blir glad över det!

Här hade jag nu kunnat visa lite bilder på slipovern och dess ägare om jag inte hade "slarvat" bort dom någonstans. Så det blir bara denna bilden idag, måste leta vidare.

Sarah.