Sockglädje!

Jag tycker om att sticka och ge bort saker när att man vet att mottagaren faktiskt vill ha. När det är så att nån har bett om att få något, ja då är det extra kul.

Blir mottagaren lika glad som M blev och fotade sig själv i någon form av halvkullerbytta, då vet man att man är hemma med halmen.

Det är de vinstickade sockorna som efter lite fix och trix äntligen blev färdiga. Som vanligt var det ju ingen annan än jag som såg "missarna".

Hos Dödergök har jag hittat idén till sockorna i avbruten mosstickning.

 

Eftersom jag inte var helt nöjd med resultatet så blir det inte så mycket närbilder, men däremot börjar jag få lite häng på kitcheners stitch så på bilden nedanför kan man ana det resultatet.

Jag önskar er alla en trevlig fredagskväll,

Sarah.

Here we go again.

Det var ju det här med att tänka efter före. Det är verkligen ingen stark gren hos mig. Men å andra sidan så är jag vid 38 års ålder så van vid att ständigt få göra om saker.

Korgen som jag testade att virka in blev faktiskt färdig och min plan var att linda skinn runt handtaget lite lagom snajdigt sådär. Men efter lite övervägande så var jag inte särskilt förtjust i färgerna och dessutom så var färgbytena under all kritik.

Så. "Here we go again sir Toby".

Gör om, gör bättre.

Trevlig dag från

Sarah,

som trots missödet är vid gott mod inför korgen.

Utlottning

Regn och rusk hela dagen, då hoppas jag lite "uppiggning" i form av en garnvinst.

Jag är med i utlottning av garn och knappar från Garn och Textilhuset!
www.garnotextilhuset.se

Utlottningen är öppen t.o.m. 10/-12. Var med du också!

Trevlig måndag

Sarah

Midsommarklädd

Ja, den fina second handklänningen kom väl kanske inte riktigt till sin rätt tillsammans med gummistövlar, sydväst och seglarjacka.

Tur att garderoben har kläder för alla eventualiteter.

Nu ska jag tillbringa kvällen med att läsa ikapp bloggar.

Trevlig kväll,

Sarah

Solskenssockor

Mina Solskenssockor är nu färdiga, blockade och invigda.

En alldeles underbar stickning enligt mig. Mönstret är så pass lätt att det sitter av sig självt och det är bara att mata på. Jag har kommit underfund med att den sortens stickningar passar mig bäst.

Garnet vann jag på kursen på Omberg och det är Schoppel-wolle Admiral, det var en ny bekantskap för min del och garnet föll mig mycket väl i smaken.

Jag stickade på stickor 2,5 och i och med att mönstret var tacksamt så gick det med en rasande fart.

Tån sydde jag ihop med Kitchener stitch, men jag saknar fortfarande fingertoppskänslan för att det ska bli lika fint som på beskrivningen. Men jag jobbar vidare på det, så snart ska jag väl kunna visa och ändå göra tekniken rättvisa.

Jag har redan lagt upp till ett par till som Mamman ska få. De här packar jag nog ner i packningen till Midsommar. Man har ju varit med förut.....

Ha en riktigt bra tisdag, det är ni värda!

Sarah

Tillägg: Det har tydligen hänt nåt med textinställningen, jag har kollat på "Utforma" och den lilla bilden som syns där är rätt och likaså om jag går in malldesignern, där verkar det stämma också.
Är det någon som kan hjälpa mig med nåt tips? 

Gör om, gör rätt.

Eller gör i alla fall bättre.

Sockarna i avbruten mosstickning har hamnat i den där trista högen där saker behövs korrigeras lite grann. Dels är de vinstickade och det syns både här och där, men det gjorde inget sa mottagaren. Man kan nästan till och med säga att hon är delaktig i att de är vinstickade....

Sen var jag tydligen lite trött i mössan när jag gjorde tårna för de ser verkligen inte kloka ut, så det måste göras om. Det måste fixas till idag för sockarna ska överlämnas i midsommar, fast då kanske småfelen inte syns ändå.....

Sarah.

Att tänka klart innan.

Det har nog framgått tidigare att jag är omåttligt förtjust i loppisar och framförallt att göra det där riktiga fyndet eller hitta just det där som man har letat efter.

Men samtidigt är det ju lätt hänt att man rycks med och inte alltid gör så värst bra eller ens genomtänkta köp.

Den här (enligt mig riktigt fula) korgen är ett av felköpen.

Men det är inget att hänga läpp över, det är bara att försöka göra nåt med den så att den blir något bättre i alla fall, för sämre kan det inte bli.

Min första tanke var att måla den, men eftersom jag inte hade någon färg hemma just då när det skulle ske (korgen har jag haft i över ett år.....) så fick jag tänka om lite. För det här att vänta tills i morgon eller en annan dag, det finns ju tydligen inte. Nej, det ska ske här och nu och pronto!

Något sned och vind är den också, undra hur jag tänkte när jag köpte den, om jag över huvud taget tänkte alls?

Sen slog det mig att virka korgar i trikågarn är ju tydligen poppis nu och jag vill ju inte vara sämre än att jag hakar på.

Så några gamla tshirtar från jobbet och vips så hade jag snott ihop eget trikågarn.

(Nja, vips och vips, det tog faktiskt lite mer tid än så.) 

Virknål 10 och ett rejält helahandengrepp om virknålen så var jag igång.

Som vanligt rusade jag i väg utan att ha tänkt färdigt innan jag startade, så för en lite stund sedan fick jag ta en paus och testa lite olika lösningar på hur jag ska fortsätta.

Fortsättning följer förhoppningsvis.

Sarah

Äntligen!

Igår tog jag mig samman och slutförde African Flowerkudden!

Jag är så nöjd, mest över mig själv som äntligen tog tag i och slutförde projektet, men också över resultatet!

Kudden blev så fin! Funderar på att göra en till i andra färger...

Ni vet ju hur det kan vara, man drabbas av hybris när resultatet blir bra och plötsligt har man glömt hur vägen fram till färdigt resultat var...

Verkar som om det måste vara idrott på tv:n för att jag ska komma till ro och sätta mig med sticket/virket. Gårdagskvällen bjöd på underhållande fotboll, sådär lagom att ha på i bakgrunden, lagom spännande.

Imorgon hejar vi på Sverige, då slår vi England med 2-1!

Linda

Sticknäste.

Äntligen!

Nu har tv:n fått flytta ut på balkongen.

Vad mer kan en stickande tv-gam begära?

Sarah.

Solskenssockor

Jag stickar glatt vidare på Solskenssockorna och inväntar samtidigt blogglust. Den lyser lite med sin frånvaro just nu.

Men den kommer snart åter. Det vet jag.

Sarah.

Alla trådar är fästade....

och filten är äntligen klar!  

Jag invigde den genast genom att ha en heldag på balkongen med filten liggandes över fötterna.

För så galet kallt var det ju egentligen inte.

 Filten är virkad med virknål 3 och mestadels i garnet Fuga 50%ull och 50%akryl och jag måste säga att garnet är kort sagt, hemskt. Det inköptes som nödprojekt på en liten Icabutik och eftersom jag drabbas av fullständig hybris ibland när det gäller min produktionshastiget så köpte jag på mig garn till två (alltså ytterligare en) filtar. Heja Sarah!

De vita kanterna som är runtom är raggsocksgarnet 7bröder.

Jag är nöjd, även om jag personligen anser att dessa filtarna aldrig kan bli för stora, alltså några rutor till hade inte gjort något.

Min alternativa lösning var virka den avslutande kanten riktigt bred, men på något vis så blir den vidare för varje varv, lite böljande kan man nog säga. Är det någon som vet vad jag gör för fel?

Så det blev bara tre varv runtom, vilket inte alls kändes som "bara tre". Sjukt långa varv.

Och om någon ligger sömnlös och funderar på om jag kan klara mig ett helt år utan att köpa garn, så kan jag öppna locket och visa Lovikka-boxen och därmed lugna oroade läsare.

Sticka lugnt,

Sarah.

Så var det då äntligen dax!

Även om jag många gånger har tvivlat så kom då äntligen den dagen. Den dagen som det stod blockning på schemat. Jag insåg att sängen var det enda som var stort nog till filten, så fram med det största badlakan som kunde hittas.

Lite fler handdukar och ett skapligt gäng med nålar.

Utspänd och klar. Nästan. Det var visst lite trådar kvar att fästa.

Men det är nära nu.

Sarah

Jag firar.

Jag firar Nationaldag. Inte på samma sätt som våra grannar i Norge kanske, men ändå.

Vi har ju faktiskt den stora lyckan att få leva i ett land där vi får göra som vi vill (ja, nästan i alla fall) och bara det tycker jag kan vara värt att fira.

Som jag har påtalat många gånger så är det ju inte det viktigaste hur man firar, utan att man firar.

Jag kommer därför att tillbringa en stund i vår hembygdspark för ett ganska så traditionellt firande, det hälsas nya svenska medborgare välkomna, det delas ut svenska flaggor till de som har ansökt om en sådan. Sång och musik står säkert också på programet.

Nationalsången ska sjungas (och här brukar jag alltid bli väldigt rörd, så jag hade önskat solsken och solbrillor i dag, men icke) sen blir det sill och potatis, öl och nubbe.

Så långt är det nog som hos många andra.

Men sen, sen börjar mitt firande, det blir på balkongen med sticke, god mat och rosé.

Det är ett perfekt firande för mig.

Trevlig Nationaldag på Er alla,

Sarah

Det här med relationer, del 2

Stort tack för alla tips och råd för en haltande relation. Framförallt tack för Er förståelse. Jag visste att jag kunde lita på Er.

Ofta i relationen handlar det om att ge och att ta.

 

Så jag tog och slaktade den här filten.

I stället för att köpa kompletterande garn kan jag nu använda det röda till avslutande varv.

Filten här ovan har ju en lite rolig historia bakom sig. Ja, inte haha-rolig egentligen, mest ett haha-långnäsa-skratt mer.

Jag blev sugen på att se om jag kunde virka en vågig filt. Och det kunde jag! Bra! Som vanligt drog jag igång friskt och frejdigt och som vanligt hade jag inte riktigt tänkt färdigt innan.

Så när jag efter några varv inser att den inte blir tillräckligt bred (eftersom luftmaskkedjan naturligtvis drog ihop sig en del) så fortsatte jag ändå och tänkte "det blir nog bra".

Gissa om jag är en sann optimist?!

Men, självklart blev ju filten varken bättre eller bredare.....

Sarah.

Det här med relationer.....

kan ju vara trixigt ibland.

 Det går lite upp och det går lite ner.

Ibland är de bra och ibland lite sämre.

Min relation till filten är för tillfället rätt risig. Jag hoppas att vi får det bättre snart, riktigt snart.

Trevlig dag,

Sarah