Jag firar.

Jag firar Nationaldag. Inte på samma sätt som våra grannar i Norge kanske, men ändå.

Vi har ju faktiskt den stora lyckan att få leva i ett land där vi får göra som vi vill (ja, nästan i alla fall) och bara det tycker jag kan vara värt att fira.

Som jag har påtalat många gånger så är det ju inte det viktigaste hur man firar, utan att man firar.

Jag kommer därför att tillbringa en stund i vår hembygdspark för ett ganska så traditionellt firande, det hälsas nya svenska medborgare välkomna, det delas ut svenska flaggor till de som har ansökt om en sådan. Sång och musik står säkert också på programet.

Nationalsången ska sjungas (och här brukar jag alltid bli väldigt rörd, så jag hade önskat solsken och solbrillor i dag, men icke) sen blir det sill och potatis, öl och nubbe.

Så långt är det nog som hos många andra.

Men sen, sen börjar mitt firande, det blir på balkongen med sticke, god mat och rosé.

Det är ett perfekt firande för mig.

Trevlig Nationaldag på Er alla,

Sarah