Handledsvärmare

I och med detta inlägg får ni vara med om en hyfsad skräll. Inte bara har jag gjort bägge handledsvärmarna helt klara, (och gett bort dom till den ömma modern).

Jag har också för första gången stickat något utan mönster.

Jajamän! Det är jag det!

Jag är så otroligt nöjd och stolt över mig själv så jag ska göra ett par egna också.

Men jag är ju inte sämre än att jag ska ändra på några detaljer. Nästa par ska jag sticka något längre vid fingrarna, sticka på några varv vid öppningen för tummen och jag ska INTE sticka stjärnan på insidan av handen. Det är bara för mycket overkill.

Icke att förglömma, allt garnet fanns i gömmorna, (otippat) det gråa är restgarn från ett par vantar och det vinröda är växtfärgat av farmodern.

Ha en riktigt bra torsdagkväll, unna er lite glögg vet´ja.

Sarah

Varför, varför....

avsluta något som ligger och dräller i soffan/ufoavdelningen

när man kan börja på något nytt?

Ha en bra start på den nya veckan,

Sarah.

Handledsvärmare

Jag har ju som sagt lite lätt för att "haka upp" mig på en sorts stickning/virkning. Vad som kännetecknar de här projekten är att det är vad jag kallar "sociala stickningar", också kända som: tv-stickning, tunnelbanestickning osv,  kärt barn har ju många namn. Jag hittade ett ypperligt mönster hos Stickfrossa , som jag föll för. Ett fint flätmönster som var lätt att lära sig utantill och det passade ju mig.  

Handledvärmarna har stickats i alla möjliga färger och med olika sorters kanter på. De här fick senare en virkad kant i Puddel.

På Garnverket hittade jag det fina kantbandet med både pärlor, spets, lull-lull och bling-bling.

 Fantastiskt fint!!

Jag ser nu att färgerna inte blev helt överensstämmande med verkligheten.

De här är till en speciell ung dam som ville ha rosa och lila handledsvärmare. Jag har minskat ner antalet maskor för att passa till modell yngre....

Här blev det en virkad mudd i mohair.

Sarah.